DIMMAN OCH DEMONERNA

0kommentarer

 
 
Min hjÀrna :O. Mitt hjÀrta.
Vad Àr det som hÀnder, hÀnger inte med i veckans kalender.
SÀngliggandes och energilös, mera D-vitamin hitÄt, kasta det i fejset pÄ mig eller sÄ tar jag ett flyg hÀrifrÄn snart!
Orkar inte ens ge mig sjÀlv de dÀr sjukt episka danserna jag brukar, för att sluta upp i skratt. Sitter och kollar pÄ deprimerande videklipp istÀllet och Àter godis. Hur ska det gÄ i lÀngden?
Jag hoppas att kommande dagar kan skÀnka lite mer ljus i livet just nu.
NÄgon som kan ge mig lite extra glÀdje och vÀrme? För jag fryser ihop snart.
SÄ sjukt mycket plugg att jag inte vet vart jag ska ta vÀgen. Det enda jag vet Àr att jag ska klara det.
Jag vet att jag kan. Men det Àr ÀndÄ tungt vissa gÄnger och man vill bara lÀgga sig och grÄta i nÄgons famn.
Jag kanske verkar superglad men mÄnga gÄnger sÄ fÄr man klÀmma fram det helt enkelt, innerst inne Àr det nog bara en sjÀlv som sanningen vet. Jag saknar min mamma, tur att hon kommer hit snart. WÀÀÀÀh <3
 
Tvivlar pÄ att jag Àr ensam i denna situation, och om det finns nÄgon dÀr ute som lÀser detta och kÀnner sig pÄ grÀnsen till hopplöshet, sÄ skriv. Jag finns hÀr trots min egna hopplöshet. Vi kan prata om allt eller ingenting, grina en skvÀtt och sen bara lyfta varandra. Jag önskar i alla fall att jag inte Àr ensam just nu.
 

Kommentera

Publiceras ej