Bullar i ugnen, Ja/nej tack?

0kommentarer

Jaha, då har man varit omringad av kanelbullar hela dagen. Men dom håller sitt avstånd, kan just så pass känna doften av söt kanel och känna den ljumma värmen av nybakat. Bilder hit, rubriker dit. Frågan är ju varför ingen ljummen mysbulle vill vara med mig? Eller snarare i min mun. ÄR tanken alltså att jag ska behöva baka egna bullar, på självaste kanelbullens dag?      
Ain't no wifey, kan jag säga. Men man är ju den underbaraste flickvännen ändå.
Varje morgon när jag måste kliva upp till någonting och är stressad och panikslagen (Varje jävla morgon typ) så kliver min pojkvän upp med mig. Även fast han inte behöver. Han gör kaffe, frukost       och hjälper mig hitta mitt liv i stort sätt som alltid gömmer sig innan jag ska gå. Jag skriker mest och flaxar armar tills jag typ snubblar mig ut i världen som knappast är redo för ett vrak som mig.

I alla fall så var det min killes tur idag att kliva upp tidigt. Och vad tror ni jag gör? Jag bankar på väggen när han är i badrummet. Jag gnäller att han är så jävla högljudd. Då säger han, "förlåt jag så stressad." Haha tror ni jag fick dåligt samvete eller? Blev ju tvungen att fråga om han ville ha hjälp med något men som tur behövde han inte det       😂. HAha måste ju gottgöra stackarn på något vis. (Skäms i kudden) Sen åkte han och här ligger jag, halvt sovandes, halvt vaken. Alltså inte i mitt fullaste sinnestillstånd, eller det lät fel. No alcoholah. Inte i mitt friskaste sinnestillstånd (när det ens existerar?). Ligger och kollar bilder på instagram och börjar typ böla när jag ser den här bilden:
 
 
 
 
 
RESUMÉ: Vad jag gör efter jag blivit väckt 8 på morgonen och inte kan somna om.
Ligger och craving babies tills jag däckar....
 
 
P.S Den dagen jag sätter en bulle i ugnen, det ska vara på kanelbullens dag om typ 14 miljoner år så vi alla kan vara lugna.
 

Kommentera

Publiceras ej